Eskerika – Bilbao (22,5 km. Uppför: 440 m. Nedför: 700 m. Svårighetsgrad: 2/5).
Vaknade kvart i sju. Morgontoalett och spartansk frukost med våra vandringskompisar.
Jag frågade ägaren av härbärget, Inaki, var Lolita (härbärgeshunden) befann sig. Hon var nämligen ganska överallt igår och nu var hon försvunnen. Han svarade att hon måste alltid vara kopplad på morgonen annars följer hon med varenda pilgrim som lämnar stället. Jag kan även berätta att Lolita var rätt olydig även kvällstid. Hon gillade att springa upp på övervåningen och lägga sig i våningssängarna och brydde sig föga om Inakis högljudda förmaningsrop om att hon inte fick.
Vi lämnade härbärget (det var förresten ett jättetrevligt ställe och rummet var bland de bästa hittills), vid strax innan kl åtta, tillsammans med Gina från Boston som vi träffade för några dagar sedan, och en man av okänd nationalitet som vandrade tillsammans med sin hund.
Dagens vandring började på landsväg för att efter någon kilometer går över till att trampa stig. Ganska omgående blev den väldigt lerig efter all nederbörd som varit.
Gyttjevandringen övergick sedan i ny landsväg och med lång, tråkig trottoarvandring genom förorter till Bilbao.
Vi åt lunch i en by som Lezama (inget ni behöver lägga på minnet). Fortsatte fyllda med Bocadillo-energi över nya trottoarplattor. Det enda spännande var när vi passerade Athletico Bilbaos träningsanläggning. La Liga laget alltså. Det som är speciellt med den klubben är att alla spelare kommer här ifrån Baskien.
Efter 15 km lämnade vi civilisationen och det bar uppför. I 3 km och 300 höjdmeter. Sen ligger ju Bilbao i havsnivå. Nedför således.
Regnmoln hängde tunga över oss och precis när vi kom in i Bilbao så började det att droppa. Räddningen blev en bar, Aqua con gas och oliver. Aldrig öl innan målgång.
Vi bor i den gamla stan med trånga gator och en stor Plaza. Full med folk i alla åldrar kvällstid. Fullt med tapas / pinchos krogar. Men ingen pizza. Däremot hittade vi en restaurang som serverade pasta och risotto.
Det blir ganska tidigt i säng för imorgon blir det antagligen minst en 3-milare. Och ett nytt kärt återseende av havet!