Dag 3: San Prudentzio-Itziar/Deba

San Prudentzio-Itziar/Deba (16 km. Uppför: 800 m. Nedför: 600 m. Svårighetsgrad: 3,5/5)

Tog en lugn start på dagen eftersom vi bara skulle vandra 16 km. Det blev dock ganska svettiga kilometrar då etappen gick upp och ned mest hela tiden.

Eukalyptusträd och en magisk havsvy nedanför.

De 4 första km fram till Zumaia var fantastiskt vacker med vandring genom Eukalyptusskog och bedövande vacker utsikt (eller för att hålla fast vid min felstavning då vi är i Baskien ”vaxker”).

Cyklande och vandrande pilgrimer. Man missar många ögonblick när man tittar på vägen.
Zumaia från ovan.

I Zumaia blev vi ”omgågna” av Österrikarna vi träffa igår samt en annan pilgrim av odefinierbart ursprung (han ville inte prata). Han såg verkligen ut som en hard core pilgrim med haremsbyxor, jacka med lång ärm (+25 grader), huvudduk och pilgrimsstav.

Hard core pilgrim av okänt ursprung och en österrikare i bakgrunden som påminde om en hybrid mellan Brian Wilson och Zach Galifianakis.

Efter ytterligare några km kom vi till en park där dom sålde frukt, dryck och glass.

 

Fruktstund, vatten och glass. Här kunde man välja väg. Ned bakom vagnen gick den vackra leden med stupande klippväggar och badmöjligheter. Så kan det gå…
I brist på Liseberg.

Där kunde man välja väg vilket vi inte uppfattat. Vi tog inlandsvägen. Det andra alternativet var ned till havet och vandring utmed kustlinjens dramatiska klippformationer. Och med badmöjligheter. Surt som räven sa.

Far…
…och son Skrämma.
Visst får man val ta en siesta?

Vi åt lunch (jag vill gärna åt X-tangenten istället för C när jag skriver här i Baskien) i en by som heter Itziar. Potatiskaka och bröd. Och kaffe solo (espresso).

Tortilla de patata. Mumsig vandrarmat.

Vi var framme vid vårt övernattningsställe vid kvart i tre. Inatt bor vi på ett Agrocultura Ecologica. En lantgård med ekologisk inriktning. Galna tuppar, lösspringande hundar (Inger favorit), flugor och trevligt folk. Ägaren pratar engelska. Det underlättar milt sagt (även om jag ringde och bokade morgondagens övernattning med en person som bara pratade spanska).

Sista delen av etappen till Agrocultur-gården.

Vi träffade även far och son från Cornwall i England. Dom färdas lätt dvs dom transporterar sitt bagage och vandrar endast med en liten ryggsäck. Fusk? Olika nyanser av fusk jämfört med dåtidens vandrare. Vi befinner oss i en viss nyans av fiskeri så jag lägger ingen vikt vid hur andra gör. Så länge dom vandrar HELA sträckan bara!

Morgondagens etapp ska visst vara en riktig utmaning. Men det återkommer jag till.

Annons