Puente la Reina – Estella (26,5 km. Uppför: 424 m. Nedför: 378 m)
Åt frukost på hotellet. Började vandra vid halv nio-tiden med en något mulen himmel över våra huvuden. När vi passerade kyrkan såg vi att ett storkpar byggt bo i tornet. Vi skulle passera många bebodda kyrktorn på vår långa vandring.
En bit utanför byn kom vi till en ganska tuff uppförsbacke. När man möter tuffa backar är det skönt att göra det tidigt på dagen innan värmen slagit till. Men det bör inte heller vara för kyligt för man fryser som bekant vid kombinationen svett, tunna kläder och kyligt väder.
Vandringen resten av dagen var varierad… det var öppna landskap, en slingrande led utmed vatten, genom välskötta byar och in på den gamla romerska leden. På den tiden ansågs leden säkert ha varit av ett ganska modernt snitt. Tills idag hade den krackelerat något mer än en aning och vissa av trappstegen hade försvunnit så man fick ta rejält höga kliv för att ta sig fram. Gissningsvis gick entreprenörens garantitid ut för länge, länge sedan. Därav undermåligheten.
Målet för dagen var Estella-Lizarra. Estella är det spanska namnet och Lizarra det baskiska. Estella ligger vackert vid floden Ega som sakta porlar genom staden.
Vi släntrade in vid halv tre men fick leta ganska länge och gå några extra kilometer för att hitta ett hotell. Till slut fick vi ett rum på Hotel Tximista. Det blev inte särskilt billigt – 90 €uro. Med tanke på att vi enbart planerad att bo på Hotell, Hostel, B&B så ville vi vara ekonomiska. Så 90 €uro per natt låg definitivt i översta kvadranten. En natt på härbärge kostar motsvarande 5-12 €uro per natt. Så ni fattar?
Hotellet hade en liten park på baksidan med solstolar och där slocknade vi snabbt i en behaglig siesta. Vår inneboende stegräknare hade tagit ledigt resten av den dagen så vi åt middag på hotellet.
Skadestatus: Inger har en blåsa på stortå. Magnus på sin lilltå (jag förlorar alltid). Utöver det så är våra kroppar ganska stela nu. Men vi är ju snart framme…
